P&S LogoUbåtskrig


img 1

Den 13 maj 1941: U 557 har lagt till vid Kielkajen efter författarens första uppdrag. Han står själv i mitten och tittar nyfiket fram.

Foto: Författarens arkiv

img 2

Författarens ubåt var försedd med en framåtriktad fast monterad radar, bestående av dubbla rader sprötantenner för sändning och mottagning av radarekon. Mätområdet var endast en lob på 60 grader rakt framifrån och för att kunna avspana ett större område eller hela 360 grader var ubåten tvungen att göra stora girar. Räckvidden på denna radar, med beteckningen FuMO 29 Seetakt, var bara 7,5 km mot sjömål och 11 km mot flygmål. Endast ett fåtal ubåtar av typ VII och IX försågs med denna radar från början av 1942.

Foto: Författarens arkiv

img 3

Vojtning av olika förnödenheter från tankubåten – som kallades för mjölkko – till bunkrande ubåt. Tankubåten förefaller inte ha någon radarvarnare upphissad, och det var ej heller alla ubåtar som försetts med en sådan. De allierade hade lyckats forcera de tyska koderna och kunde relativt snabbt lokalisera mötesplatser för bunkring.

Foto: Bundesarchiv

img 4

Bunkring ute till havs gick till så att ubåtarna lade sig sida vid sida, varefter en tross slängdes över till den ena ubåten. En vojt monterades därefter för att föra över säckar och paket med post, livsmedel eller slangar för bränslet.

Foto: Bundesarchiv

img 5

Författaren på bryggan på U 415 – den första ubåt han var fartygschef på. Ubåten befinner sig vid hamnutloppet till Brest, där ubåten kort tid efteråt skulle stöta på en mina och sjunka.

Foto: Författarens arkiv

img 6

U 415 under provtur med författaren som fartygschef. Ubåten – av typ VIIC - hade byggts på Danziger Werft AG, som varvets 116:e ubåt. Den hade tagits i tjänst i augusti 1942, och fram till april 1944 då Werner tog över, hade ubåten stått under befäl av kapten Kurt Neide. Liksom Werner överlevde Neide kriget.

Foto: Författarens arkiv

img 7

Löjtnant Heinz Sieder, 24 år gammal och född i München, var chef på U 984. Den 8 juli 1944 förlänades han riddarkorset, vilket här firas tillsammans med kamraterna. Författaren längst bort till vänster. Sieder fick ett kort liv: redan den 20 augusti anfölls han ubåt av typ VIIC av de kanadensiska jagarna Ottowa, Kootenay och Chaudiere som fällde en dödlig last av sjunkbomber. Alla 45 ombord i ubåten omkom.

Foto: Författarens arkiv

img 8

U 953 blev författarens andra ubåt som han förde befäl över. Ubåten, av typ VIIC, var byggd av Blohm & Voss i Hamburg som varvets 153:e ubåt, och hade tagits i tjänst i december 1942. Werner skulle föra befäl över U 953 från augusti 1944 till april 1945.

Foto: Författarens arkiv

img 9

Författaren i maskinrummet på U 953 på 80 meters djup. Ubåten överlämnades till britterna i Trondheim den 9 maj 1945, och fördes över till Storbritannien den 29 maj. Efter ett flertal prov skrotades den till slut år 1949.

Foto: Författarens arkiv

img 10

Med hjälp av en ubåtsmodell i plexiglas demonstreras för elever i en vattenbassäng hur dykning med ubåt genomförs. Utbildningen till ubåtsofficer var lockande och befälhavarna på ubåtarna var minst lika berömda som de tyska jaktflygarna.

img 11

Kommendörkapten Erich Topp (1914-2005) erhöll eklöven till järnkorsets Riddarkors . Här välkomnas han efter en expedition ute på Atlanten. Topp räknas som den tredje mest framgångsrike fartygschefen på ubåtar i den tyska marinen under andra världskriget. Han sänkte totalt 35 fartyg på totalt 197 460 bruttoton. Efter kriget kom han åter i tjänst i det nya västtyska Bundesmarine, för att gå i pension först 1969.

img 12

Författaren Lothar Buchheim (1918-2007) blev känd över hela världen för sin bok Das Boot (Ubåten), som också filmatiserats, om en tysk ubåtsbesättning under andra världskriget. Han var krigsreporter och i majnumret 1942 i den tyska bildtidningen Signal kom ett av hans första reportage om ett härjningståg utanför USA:s östkust att publiceras.

img 13

Ett tankfartyg har satts i brand av en tysk ubåt utanför USA:s östkust. Efter USA:s inträde i det andra världskriget på tysk sida intensifierades ubåtskriget tvär över Atlanten.

img 14

Kapitänleutnant Günther Prien (1908-1941) var Tysklands mest hyllade ubåtsbefälhavare i krigets börhan. Han hade djärvt tagit sig in i den brittiska örlogsbasen Scapa Flow den 13 oktober 1939 och sänkte slagskeppet Royal Oak. Efter att ha sänkt fartyg på 189 156 BRT allierat tonnage förlänades han som förste man i tyska flottan den 21 oktober 1940 eklöven till järnkorsets Riddarkors. Han räknas som den nionde mest framgångsrike ubåtsässet under kriget. Omständigheterna kring hans död i ubåten U-47 är oklara.

img 15

Ingen flagga man ville se vid horisonten. Under åren 1939-1942 var den lika fruktad och hatad som forna tiders Jolly Roger.

img 16

Kapitänleutnant Joachim Schepke (1912-1941), marinens sjunde riddare av järnkorsets Riddarkors och övertygad nazist, har fått en semestervistelse i Ruhpolding, Oberbayern. Här har han överlämnat en ubåtsmodell till Horst Plenk, son till den kände tyske långdistansskidlöparen Tony Plenk. I februari 1941 höll han ett uppmärksammat föredrag inför Berlins skolungdomar och kom efter sin död att framstå som ett föredöme för ungdomen i den tyska propagandan.

img 17

Kapten Lehmann-Willenbrock har fått eklövet till järnkorsets Riddarkors, kopplar av efter ett krävande 24-timarspass ute på Nordatlanten. Tjurflottiljen

img 18

Propagandatidningen Signal kom att blåsa upp de tyska ”ubåtshjältarna” som decimerade beståndet av allierade passagerar- och lastfartyg i konvojer ute på Atlanten. Efter 1942 kulminerade ”Slaget om Atlanten” och amiral Dönitz vargflockar tvingades till defensiven.